Ansökningsprocessen börjar på nytt igen
Tjenare!
nu efter ett långt avbrott så startar jag upp bloggen igen och börjar blogga om mitt sökande efter ytterligare en au pair familj och i Australien denna gång. Jag hade ett toppen år i USA och tänkte försöka mig på ytterligare en chans att komma ut och se världen genom att bli au pair i 6 månader i Australien. Jag planerar på avfärd i september 2011 om allt blir som det ska.
Jag har nu skrivit klart min ansökan och fått underbara referenser från arbetsgivare (min värdmamma i USA och min arbetsgivare här i sverige). Referenser kommer även från nära vänner i USA - min LCC i USA och min "extrafamilj" i USA (extrafamiljen består av min värdmammas syster med man och barn som jag blev som en extra dotter för under mitt år i USA). Dock väntar jag fortfarande på referensen från min "extrapappa" då mailkontakten har krånglat och referensen inte har kommit fram efter ett antal skickade mail. Så på måndag får Cultural Care min ansökan efter många förfrågningar från dem och vi får se vart den sen leder.
Ser jätte mycket fram emot det. =)
"Varför Australien?" undrar många och "varför dit där översvämningen nyss var?".
Dock är det inga direkta bra svar på dem frågorna. Australien har lockat mig och i vissa fall känner man det bara inombords att det är rätt och man har inte direkt några bra anledningar så det är det svaret man får på den frågan. Samma känsla hade jag inför USA och det var nästan skönt att inte ha så mycket förväntningar på sig för då blir man inte så förtvivlad om det är fel och inte som man tänkt sig.
Angående översvämningen så kan man ställa sig samma fråga om man åker till Thailand efter tsunamin. "Varför åker man dit?? där har det ju varit en tsunami nyligen." Det som har hänt har hänt och tsunamin i Thailan har inte kommit tillbaka och jag hoppas och tror att översvämningen oxå var en sådan engångsgrej. Om jag väl sen hamnar i de drabbade området så får jag göra min plikt och hjälpa till med det jag kan.
Gud har en plan för mig och han leder mig på de stigar som jag ska gå - det är vad jag tror och hoppas på.
nu ska jag städa lite innan det är dags att åka och jobba. Jobbar 11.30-15.30 idag. så 4 timmars jobb, det ska nog inte vara så illa. Skönt på en fredag =)
Trevlig helg!
Kram!
Emma
nu efter ett långt avbrott så startar jag upp bloggen igen och börjar blogga om mitt sökande efter ytterligare en au pair familj och i Australien denna gång. Jag hade ett toppen år i USA och tänkte försöka mig på ytterligare en chans att komma ut och se världen genom att bli au pair i 6 månader i Australien. Jag planerar på avfärd i september 2011 om allt blir som det ska.
Jag har nu skrivit klart min ansökan och fått underbara referenser från arbetsgivare (min värdmamma i USA och min arbetsgivare här i sverige). Referenser kommer även från nära vänner i USA - min LCC i USA och min "extrafamilj" i USA (extrafamiljen består av min värdmammas syster med man och barn som jag blev som en extra dotter för under mitt år i USA). Dock väntar jag fortfarande på referensen från min "extrapappa" då mailkontakten har krånglat och referensen inte har kommit fram efter ett antal skickade mail. Så på måndag får Cultural Care min ansökan efter många förfrågningar från dem och vi får se vart den sen leder.
Ser jätte mycket fram emot det. =)
"Varför Australien?" undrar många och "varför dit där översvämningen nyss var?".
Dock är det inga direkta bra svar på dem frågorna. Australien har lockat mig och i vissa fall känner man det bara inombords att det är rätt och man har inte direkt några bra anledningar så det är det svaret man får på den frågan. Samma känsla hade jag inför USA och det var nästan skönt att inte ha så mycket förväntningar på sig för då blir man inte så förtvivlad om det är fel och inte som man tänkt sig.
Angående översvämningen så kan man ställa sig samma fråga om man åker till Thailand efter tsunamin. "Varför åker man dit?? där har det ju varit en tsunami nyligen." Det som har hänt har hänt och tsunamin i Thailan har inte kommit tillbaka och jag hoppas och tror att översvämningen oxå var en sådan engångsgrej. Om jag väl sen hamnar i de drabbade området så får jag göra min plikt och hjälpa till med det jag kan.
Gud har en plan för mig och han leder mig på de stigar som jag ska gå - det är vad jag tror och hoppas på.
nu ska jag städa lite innan det är dags att åka och jobba. Jobbar 11.30-15.30 idag. så 4 timmars jobb, det ska nog inte vara så illa. Skönt på en fredag =)
Trevlig helg!
Kram!
Emma
